• Background Image

    News & Updates

december 15, 2013

Kraftig ökning av trafik från Svenska pedofiler – Här finns pedofilerna

Jag skrev för ett par veckor sedan en post till stöd för ECPATs kampanj mot barnsexhandeln i Sverige. Någon vecka innan hade jag skrivit posten för att lansera min egen kampanj i ämnet ”Inga slavar i mitt Sverige”. Inte så många har gått med i min kampanj, men debatten om barnsexhandeln har i alla fall kommit upp på agendan med hjälp av När ingen ser och nu senast SVTs Dokumentär om barn som Escortflickor.

Ny typ av trafik till min webbplats

Så i morse, när jag gick igenom vilka sökningar som landat på min webbplats, i Google Analytics, insåg jag att mina texter inte enbart engagerat människor som söker för att få slut på barnporr och barnhandeln. Till min blogg kommer nu trafik på följande sökfraser:

  • knulas mäd barn
  • knulla barna
  • knulla Filippinerna
  • barn som sexslavar
  • flicka slav
  • knulas med barn

Screen Shot 2013-12-11 at 08.03.35

 

Som ni kan se är inte trafiken så hög på sökorden, men Google visar ju de flesta sökningar som ”not provided” vilket föranledde att jag fortsatte min undersökning för att se hur många som landat på den sidan från söket. Totalt är det 16 träffar där källan är Google och landningssidan är densamma som i bilden ovan.

Hur ser den generella efterfrågan på barnsextermer ut?

Bestämde mig då för att kolla i Google Trends hur många som efterfrågar de här orden. Tja… vad ska jag säga?

Efterfrågan på ”slav”

Screen Shot 2013-12-15 at 21.28.10

Efterfrågan på ”knulla barn”

Screen Shot 2013-12-15 at 21.28.52

Efterfrågan på ”sex barn”

Screen Shot 2013-12-15 at 21.26.59

Efterfrågan på ”sex med barn”

Screen Shot 2013-12-15 at 21.31.41

Här finns pedofilerna

Gå själv in på Google Trends och genomför några sökningar. Kom ihåg att välja Sverige som land. Kolla sedan igenom vilka delar av Sverige det sker flest sökningar från. Storstadsregionerna verkar vara överrepresenterade, men det kan ju också beror på att det är där flest personer bor i Sverige.

Screen Shot 2013-12-15 at 21.31.54

Är det någon mer än jag som störs av att det verkar finnas en regelbunden sökvolym på de här termerna? Om så – engagera dig gärna genom att delta i den framtida diskussionen på Inga slavar i mitt Sverige

Det värsta av allt är när jag tittar på följande förslag på relaterade och snabbast växande sökningar:

Screen Shot 2013-12-15 at 21.24.27

 

Och min enda fråga blir… VEM FAN ÄR DU?? Du som söker efter detta??

december 8, 2013

Gamla webbenkäter – Ja, ungefär som pytt i panna – Konverteringsoptimering

Det finns många skäl att ständigt ifrågasätta gammal skåpmat. Dvs. sådant som vi tar för givet som någonting sant, utan att för den delen ifrågasätta dess effektivitet eller plats i våra liv. Men är något dåligt bara för att det är gammalt – eller finns det nya sätt vi kan använda gammalt på, i en värld med nya möjligheter?

[one_whole] [/one_whole]

Webbenkäten har haft en sådan plats i mångas medvetande. Alltså, en plats som vi tar för givet. Det är bra att jobba med förändringar. Det är bra att undersöka vad användarna tycker. Det är bra att göra såsom kunden vill. För några dagar sedan läste jag Magnus Höjs artikel om att avskaffa webbenkäten, där han lyfter upp skillnaden mellan vad vi gör och vad vi säger att vi gör.

Magnus har givetvis helt rätt. Människor är inte rationella. Människor svarar inte ärligt på enkäter. Ingen människa skulle exempelvis svara på frågan om ”vilket nytt innehåll som ska läggas till” på webbplatsen, med svaret: ”jag vill att du lägger in mer porr”. Samtidigt vet vi att porr är den näst mest populära aktiviteten på nätet, när vi studerar folks faktiska efterfrågan.

Men innebär det faktum att vi inte är ärliga, att webbenkäten är värdelös? Well. Det finns de som hävdar motsatsen, jag tänkte nöja mig med att nyansera området något.

Webbenkäter som underlag för optimering

En webbenkät som ser ut som ett felmeddelandeDet finns enligt mig en rad väldigt stora problem med det traditionella sättet att genomföra webbenkäter på en webbplats.

  1. Webbenkäten ser ut som ett felmeddelande
  2. Texten som ska få användaren att genomföra undersökningen är alltid undermålig – ”Kan du säga vad du tycker
  3. Användaren blir ombedd att göra undersökningen i en pop-up som skjuts ut ur webbplatsen innan du ens har surfat runt på sidan
  4. Ännu värre är de pop-ups som kommer efter att jag besökt ett stort antal sidor
  5. Svaren samlas in, men analysera på tok för sällan
  6. Ingen inhämtning av kontaktuppgifter från användaren vilket gör att det blir omöjligt att följa upp enkäten

När webbenkäten utförs på det sättet, känns den inte helt 100 va? Det känns mossigt, och du kommer endast få en typ av användare som svarar på den. Även om du inte erbjuder biobiljetter kommer du att vara begränsad då det antingen är de som känner sig irriterade som kommer att svara, eller de som bryr sig om dig allra mest. Ingen av de kategorierna personer bör beskriva din normale kund.

Därför kommer hen inte heller att lämna dig ett bra svar som du kan använda för att representera hela din målgrupp. Du kommer alltid att brottas med problem kring hur du konverterar större mängder människor från besökare till köpare, eller deltagare, om du bara lyssnar på åsiktseliten. Typ sådana som jag, och Magnus.

Men. Att säga att webbenkäten är död bara för att den används dåligt, kanske inte är helt 100 det heller. Jag tror exempelvis inte att John Ekman menar (som Magnus lyfter i sin text) att det är dåligt att lyssna på vad användarna menar, bara att det är dåligt att tolka dem ordagrant. Och jag tror inte att Magnus menar att man ska sluta lyssna på sina användare. För. Jag tror att båda är inne på samma linje – dvs. att det kan göras bättre.

Öka konverteringsgraden genom att göra webbenkäten linjärDet sätt som jag skulle vilja se en webbenkät utföras är ungefär såhär:

  1. Enkäten ska delas upp så den ligger linjärt med vårt beteende i konverteringstunneln. Dvs. den ska finnas där som en möjlighet till att ge feedback när vi får problem med något
  2. Texten vi använder ska ALLTID utgå från att kunden ska få hjälp – ”Kan vi hjälpa dig med något” – svaren som kommer in då är snarare ”Jag försöker hitta hur jag x…”
  3. Alla typ av pop-ups som ställer krav på användaren ska avskaffas – Endast pop-ups som erbjuder användaren något ska få finnas kvar (rabatter, e-post sign ups för världens bästa prenumerationer osv.)
  4. Svaren ska analyseras med vetskapen om att användaren allt som oftast ljuger – det ska inte ses som sanningar, men som underlag för en hypotes som sedan kan testas
  5. Svaren som kommer in ska bundlas med alla annan data vi vet om användaren såsom vilken referral den kom via, vilka sökord den använde för att landa på webbplatsen, vilka sidor den har besökt innan problemet uppstod, (om ecommerce) om den lagt till något i varukorgen innan frågan uppkom
  6. Svaren ska skickas direkt till kundtjänst där de ska kategorisera – loggas – och besvaras omgående
  7. Varje vecka ska frågor och svar gås igenom, och dess effekt ska mätas i termer av betingad försäljning eller ”goal completion”- dvs. om du inte kör e-commerce (1. I svaren från kundtjänst ska alla länkar taggas upp så du kan följa upp om användaren genomfört köpet eller nedladdnignen av pdf:en efter kontakten)

Värdet av effektiva webbenkäter

Om du utformar dina enkäter på det sättet. Använder dem som underlag för hypoteser och som ett sätt att effektivisera ditt kundtjänstarbete – då är de inte så illa pinkade i min värld. Värdet av detta kan bli enormt ur ett konverteringsperspektiv.

Men då beror det på HUR du använder svaren och inte ATT du genomför undersökningen. Det första kan ge resultat, det andra ger ingenting.

Exempel

  • Intuit ökade konverteringsgraden med 211% när de använde en proaktiv chat – Nu tänker ni ”buäää”, en chat är ju ingen webbenkät. Jo! Om du använder kunskapen ur den som ett sätt för att ställa hypoteser så är det ju precis exakt vad det är. Bara att den är bättre än ett statiskt formulär.
  • En webbenkät som kopplas till användarens beteende via Google Analytics gav Lunds Universitet över 11000 svar – här går det ju att argumentera för att de fick 11000 lögner som svar, men om du kombinerar beteendet med frågan om nöjdhet – så kan du ju analysera svaren utifrån vetskapen om helheten och därmed få en god bild av vilka delar av webbplatsen du ska börja jobba med
  • Sunshine UK använde Conversion Rate Experts när de ökade sin försäljning med 14 mijloner – de skriver ”..all companies know they should survey their customers, but few do it regularly. And even fewer survey their customers well
  • Ett tydligt exempel på när webbenkäter inte är nog, är när webbenkät-företaget Zoomerang behövde hjälp av WiderFunnel för att förbättra sin konverteringsgrad – och deras metodik är LÅÅÅNGT ifrån web-surveys 🙂
  • CrazyEgg använde sig av både e-post och webbenkäter när de ökade konverteringsgraden med 21%

Jag kan gå on and on med olika case för att backa tesen om att webbenkäter faktiskt fungerar om de görs rätt – OCH samtidigt är helt värdelösa om de används fel.

Ett bra exempel på implementering av webbenkät

Men jag tänkte visa er en webbplats där det genomförs riktigt bra. Självklart är de leverantör av ett sådant system, men vafan, detta funkar för dig också! Men istället för att skriva mer, är det bättre att ni får se det in-action själva.

  • Börja med att besöka webbplatsen qualaroo.com
  • Efter ca 3 sekunder kommer en pop-in upp från höger-kanten
  • Den är perfekt utformad i sin frågeställning ”What are you hoping to get from Qualaroo?”
  • Den har styrda svarsalternativ – vilket gör att en större del av populationen kommer svara – går att kombinera med en ”Other”-möjlighet
  • Den följer upp frågan med en ny fråga som för användaren närmare ett beslut – dvs. den ligger linjärt med användarens konverteringstunnel

Bild på pop-in till höger på webbplatsen:

Qualaroo

 

Hur använder du dig av webbenkäter? Tycker du att de är värdelösa eller att de inte ger dig något?

december 6, 2013

Den sociala webbens fokus på vanity metrics – Och varför annonser blev fusk

Den här bloggposten kommer behandla följande områden:

  • Vad är en viral video?
  • Vad är en viral succé?
  • Varför det är bra med många views!
  • Varför många views – vanity metrics – inte är detsamma som resultat
  • Varför detta inte spelar någon roll i det stora hela…

”Alla” är arga på Erik på Dagens media.. typ – men vad är den egentliga frågan..

Låt oss börja där inspirationen till den här posten började.

Läser på Dagens Media idag att det är fusk att annonsera. Grymtar lite till mig själv. ”Jag trodde bara att det var dåligt att annonsera dåligt. Ska det verkligen räknas som fusk om annonseringen når önskad effekt?” I synnerhet blir jag konfunderad när Dagens Media för lite mer än ett år sedan skriver om TrueViews lansering i mobilen i Sverige. Kan det verkligen vara så hemligt om de själva redan har skrivit om det?

Nåja. Den här bloggposten ska inte handla om Dagens Media. För även om Erik skandalvinklar sin artikel något, så är han inne på ett väldigt intressant ämne. För. Vad betyder egentligen en view? Och vad är egentligen en viral succé?

Viralt är inte detsamma som mycket!

Tänk er att ni är fem personer i ett rum. En sjätte kommer in i rummet. Hen nyser högljutt och sprider genom luften en ännu okänd virussjukdom. En av de fem originalpersonerna har dåligt immunförsvar och suger åt sig viruset med all kraft, får prickar i ansiktet och börjar spraka av alla porösa varbölder som spricker en efter en. En person smittas inte alls, men kräks ändå på grund av den förstes offensiva reaktion på viruset. De tre andra står och tittar på, de börjar också nysa, men påverkas inte alls på samma sätt. En efter en, blir de lindrigt smittade av viruset som spridit sig i rummet.

light-virus-1Detta mina vänner är ett exempel på viral spridning. En användare sprider ett virus till andra användare som blir smittade. I den här kedjan handlar det om totalt sex personer, men det är fortfarande viralt.

Om samma virus sprider sig i en större grupp människor, blir det naturligt nog så att gruppen som smittas blir större. Somliga virus är mer elaka, vilket gör att spridningen blir snabbare.

Byt nu ut ordet virus mot film i exemplet ovan och byt ut allt äckel mot glädjeord.

Det jag försöker komma åt är att viral spridning är en process och inte en mängd. En video som är viral, har spridits mellan användare. Det är processen som  är viral, inte hur stor målgruppen är. En video som har en miljon views kan därför både vara viral och inte viral, beroende på hur den fått sina views.

Vad är då en viral succé?

En viral succé är därför en video som spridits mellan användare. Maxgränsen för hur många som totalt kommer att se den är den totala populationen som finns inom målgruppen. Ex. en instruktionsvideo för tandläkare har bara målgruppen tandläkare och folk som är intresserade av instruktionsfilmer för tandläkare. Det är en begränsad målgrupp. Kanske några miljoner totalt i världen.

Matematiskt kan du beskriva det som sker såsom en inlärningsprocess. Alltså, en logistisk funktion. I början av den S-formade kruvan sprider sig materialet långsamt bland early adopters. Hela tiden ökar accelerationen i antalet visningar per minut/timma/dag. Sen säger det PANG då en kritisk massa börjar dela materialet och det går väldigt fort uppåt.

MEN så efter ett tag, börjar man nå max i gruppen som totalt kommer att ha intresse att konsumera materialet, och då börjar kurvan avta – eller ha en negativ acceleration. Dvs. den sprids mindre och mindre per minut/timma/dag. Det illustreras med när kurvan börjar slutta framåt. Tillslut har alla inom den relevanta populationen sett på filmen och då sker ingen tillväxt alls.

OM du når max inom den målpopulation du har – eller om du ens når hälften – skulle jag säga att du har en viral succé! Oavsett om det är 6 sjuka individer i ett rum, eller 50 mijloner glada Göteborgare.

Logistic viral curve

Logistic viral curve

PARANTES: OCH. Det funkar på samma sätt inom ett stängt nätverk av människor, där maxgränsen är antalet människor som ingår i nätverket.

Det var därför Facebook var så starkt till en början, då det kopplade ihop olika nätverk av människor. Detta gjorde att S-kurvan blev som en vågkurva där massor av S bands ihop till en enda låååång växande kurva. Innehåll spreds från ett nätverk till nästa nätverk och spridningseffekten började om.

Tidigare skickades det massmejl, vilket bara sa pang – men det spred sig inte utanför nätverket. Då såg kurvan ut som en banan du håller som en picka. Dvs. bara slutledet i S-kruvan. 

Micke lyfte upp ett exempel på detta i en kommentar i min senaste post om viralitet. Det är nämligen precis samma resultat du får när du exempelvis får en video som rankar up på startsidan av stumbleupon, reddit eller någon av de andra crowdsourcing-tjänsterna. Filmen är inte viral utanför plattformen. Posten på Reddit är viral inom Reddit, men filmen är inte viral.

Men är inte många views bra?

Jo. Men det är en helt annan sak. Många views är jättebra. Oavsett hur du har skapat dem. De behöver inte ens vara riktiga views för att de ska uppfylla ett syfte. Jag vet att det är kontroversiellt att säga det, men så ÄR det. Beroende på vilket syfte du har, är det olika bra med olika views. Alltså. Jag säger vare sig att det är rätt eller fel, utan bara att allt har sin plats.

  • Annonserade views är bra när du vill nå ut med ett specifikt budskap
  • Spammade views är bra när du vill få det att verka som om din film är mer poppis än den egentligen är – vilket i sin tur får fler att tro att den är poppis
  • Organiska/Virala views är bra för att bygga ditt förtroende hos den målgrupp du vänder dig till

Många views är mer än få views. Så, därför är det bättre att få fler än färre. MEN. Detta för mig in på nästa fråga – nämligen – vad är de värda?

Vanity metrics är inte detsamma som resultat!

Att ha många views i sig ger dig inget värde utöver det du gör av dina många views.

  • Du kan ju, likt Volvo och många andra, använda det som ett sätt att jobba med PR kring det du vill kommunicera.
  • Eller så kan du använda dem för att ranka bättre på ett visst nyckelord i Google – ja, för views är en av flera parametrar Google betänker när de lägger in en video i sökresultatet.
  • Du kan använda dem på ungefär samma sätt som ankare – dvs. en siffra som får andra att göra likadant – exempelvis i ett konverteringsflöde ”300 000 såg filmen, NU lanseras produkten – Lanseringserbjudande 50& rabatt” (yeah yeah… hate on the copy… men 300 000 är stort och därför känner folk att de kan göra likadant.. typ.. fast inte riktigt… Kanske fel att använda ankare som princip, men det är typ samma funktion som sätter igång i hjärnan.)

Och på flera andra sätt. Varav det kanske viktigaste är förväntningarna inför nästa film. Har du många riktiga views så kan du jobba med att konvertera trafiken du får till din film att också besöka andra platser såsom din webbsida. Du kan pusha dem mot att signa upp sig på din YouTube-kanal enklare, och då kunna kommunicera mer kostnadseffektivt med framtida videos osv.

Allt handlar om vad du vill göra med dina views. För… när det kommer till kritan… så är ju en view inte mer än en view… och kan inte bytas in som betalning av restaurangnotor …

[one_whole boxed=”true”] [/one_whole]

Nej. De egentliga resultaten – ökad försäljning (eller annan konvertering). De förstår du först när du analyserar hur fruktansvärt annorlunda trafik från YouTube är, från annan trafik. Öppna Google Analytics och titta. De besöker fler sidor, är på sajten längre, och handlar – om du inte gjort fel – för mer pengar. Detta är resultat. Men det kräver ju att du i alla fall har lagt en länk från videon till den plats du vill att de ska konvertera på. (Ja. För detta gäller mer än bara försäljning – all konvertering – såsom signups, medlemsskap, spridning, länkning osv.).

Mängden i sig har således bara den betydelse du ger dem.

Så. Varför fokuserar vi då så mycket på vanity metrics?

Well. Det är väl ganska enkelt. Du som tagit dig igenom den här posten är troligtvis inte en sådan som bara bryr sig om antalet. Du vill se hela analysen. Men, det är jobbigt. Grymt jobbigt för somliga. För någon som bara bryr sig om Likes, Views, besökare och sådana stora fina runda tal, för dem är de stora siffrorna bra i sig. Oavsett om det ger något mer värde än bra känsla i magen.

Många, är roligare och trevligare än få! Känslan i magen blir starkare. Och OM den som köper views är nöjd med detta, så är det väl helt och hållet upp till den?

För oss andra, som gillar att räkna ut hur mycket en view ger på sista raden… för oss återstår att vi lutar oss tillbaka, skrockar lite elakt i vår självgodhet och sedan funderar över vem som mår bäst. Den som är nöjd för det lilla(stora), eller den som postmodernt bryter ned det nöjda till lilla minsta.

Vanity metrics är för mig värdelöst. Men för någon annan kan det vara hela världen. Och det är kanske därför också så få vill jobba viralt, och istället väljer att jobba enbart med annonsering. Jag vill jobba med båda!

Så. Från oss(mig) alla, till er alla – en riktigt god jul!

december 3, 2013

TV-Kampanjen på nätet – Den rörliga och mätbara

Om du inte har ett mätbart klick. Hur fan ska du då mäta effekten av en marknadsinsats? Den frågan ställer sig många inom FMCG och allt annat som förutsätter ett köp i butik eller restaurang. Eller. Hur mäter man egentligen effekten av en TV-kampanj?

Alltså. Det är ju ganska enkelt att mäta views på en film på YouTube och det är ju väldigt lätt att titta i kampanjspårningen av en annonskampanj, på vilket sätt de har drivit trafik till webben. Men hur i helskotta ser vi om en TV-kampanj har lett till mer köp i butik, eller om den har haft någon effekt över huvud taget.

Hur blir TV-kampanjen, rörlig och mätbar på nätet?

Jag väljer att titta på indikatorer för hur effektivt jag nått ut med min film. Detta gör jag genom att mäta digitala reaktioner. Det tänkte jag använda den här bloggposten att besvara på.

1. Bevakning genom Google

Det bästa och enklaste sättet du kan bevaka hur din TV-reklam påverkar folks beteende är att använda Google-produkterna Trends och Adwords. Tesen här är att användare som ser din reklam kommer att efterfråga det som är med i reklamen. Det enklaste sättet folk efterfrågar saker idag, är genom att söka efter dem i Google. Se nedan grafen för ”Cykel på köpet” som framkallades av reklamfilmen nedan, vilket antyder att tesen inte är helt ute och ”cyklar”.

Screen Shot 2013-12-03 at 20.25.38

Låt säga att du ska lansera en TV-kampanj inom någon vecka.

a. Adwords – Informationskampanj

Adwords-kampanjen är bra att sätta upp då du kan mäta vilken direkt effekt din kampanj har på söktrycket efter ditt varumärke, dina produkter eller andra ord som du använder i reklamfilmen.

  1. Lägg upp din reklamfilm på YouTube.
  2. Skapa en landningssida där du skriver ut det kompletta manuset för din film liksom en syftesbeskrivning av filmen samt information om kampanjen och eventuella länkar – om du har nätprodukter – där folk kan göra direkta köp. (landningssidan behövs för att kunna köra nästa steg i informationskampanjen)
  3. Sätt upp en Adwords-kampanj på samtliga ord som ingår i kampanjen. Både i meningsform och i individuell form. Lägg till ditt eget varumärke.
  4. Gör en nollmätning där du budar precis så att du ligger med på startsidan och därmed kan se exakt vilken sökvolym som finns på orden. Ditt mål här är inte att få folk att klicka på din annons. Du vill bara få volymerna.
  5. Du sätter igång din TV-reklam och jämför om sökvolymerna på orden du har med i din kampanj förändras. Här kommer du förhoppningsvis se direkt effekt i samband med att dina reklamer går på TV. I synnerhet om du lanserar ett nytt begrepp.
  6. Förändringen mäter du i antal 100-tal sökningar då det finns en viss felmarginal inbyggt i statistiken.

b. Trends – Informationsinhämntning

På sikt kan du även följa efterfrågan på ditt varumärkes utveckling genom den Google-produkt jag använder för att dra ut grafen ovan. Det som är skillnaden mellan Trends och Adwords är att du i Adwords får ut effektmåtten direkt.

Nedan ser du grafen för Elgiganten under samma period.

Screen Shot 2013-12-03 at 20.29.13

Vilka slutsatser kan du dra? Well. Alla exempel är inte lika tydliga som det för Elgiganten, men det går ofta att skönja effekt även i den långsiktiga varumärkeskurvan när man jämför dess axlar med topparna i den mer kortsiktiga kampanjkurvan. I synnerhet om det är en bra kampanj.

2. Bevakning av sociala medier

Jag vet inte om du är bekväm med begreppet Net Promoter Score, men såsom jag ser på det handlar det om hur sannolikt det är att en person är villig att rekommendera er eller inte.

Vi kan se att bloggar i synnerhet och omnämnanden sociala medier i allmänhet är en bra indikator på hur starkt ett visst varumärke eller produkt är idag. Ett gott exempel är ju Social mediabevakningsföretaget Lisslys årliga förhandstips på vem som ska vinna Melodifestivalen. 2011 lyckades de pricka in Yohio (Yes, han fick flest röster av folket) och 2012 lyckades de pricka in att Loreen skulle vinna.

Screen Shot 2013-12-03 at 20.50.53
Bild snodd från: Lissly.se – typ det verktyg jag rekommenderar för social media analys om det inte framgått av tidigare poster

Nu tänker du säkert: ”Meh, hur ska jag som jobbar med kol och stål kunna använda mig av den informationen”.

Jag svarar: ”Tänk baby, tänk!” (Yes, även om du heter Bosse.)

Det intressanta här är hur förändringen ser ut. Därför ska du sätta upp en nollmätning i sociala medier på en gång och sedan utvärdera om din reklam har gett någon effekt baserat på hur mycket mer/mindre folk skriver om dig och dina produkter eller ord i kampanjen efter dess genomförande.

3. Förändringen i Likes på Facebook – Nominellt och CTR

Jamenvisst. Med risk för att väcka ett par journalister som precis förstått att man kan köpa sig likes, så kan ni med gott samvete titta på antalet Likes på er företagspage och hur detta förändras i samband med att ni kör er TV-reklam. Köper du Facebook-likes samtidigt som du kör din TV-reklam får du skylla dig själv att du inte kan läsa ut något av datan.

a. Titta på grafen när du kör din TV-reklam.

Säger den poff de dagar du kör dina spots, så är det troligtvis en bra sak för dina insatser.

 

Screen Shot 2013-12-03 at 20.54.27

Screen Shot 2013-12-03 at 20.53.41

b. CTR på dina annonser

Även om Facebooks sökfunktion har blivit sämre, så kan ni köra en sponsored stories och annonskampanj i samband med er TV-reklam och istället mäta CTR på era annonser. Tesen här är att er CTR kommer gå upp, och därmed även er kostnad per klick om ni handlar på CPM, kommer att gå ner om ni har en framgångsrik TV-reklam.

Analysen av detta blir att folk blev mer välvilligt inställda till att klicka på er annons efter reklamen än innan reklamen. Självfallet krävs även här en nollmätning.

4. Förändringen i din försäljning & inkommande samtal

Efter ett tag kommer ni även som FMCG-företag att kunna se effekten på försäljningen, men de initiala måtten i den här bloggposten kan användas som direkta indikatorer på om folk har märkt er eller inte alls märkt er. Någonstans ska ju all marknadsföring leda till ökat sälj, men i somliga fall kan det ta ett tag innan ni får den rapporten – och tills dess kan det ju vara fint att ha något att skicka vidare i det interna systemet.

Säljer du en B2B-produkt kan du titta på antalet inkommande samtal och e-post till både din kundtjänst och till dina säljare som ett bra mått på reklamens effektivitet.

En effektiv TV-reklam leder inte bara till godis. Den leder också till att folk ska leta fel i produkter de redan har köpt. Inkommande klagomål är därför en bra indikator på en reklam som nått ut.

Lägg gärna till mer om ni kommer att tänka på något!