• Background Image

    News & Updates

    Internet

oktober 16, 2016

Alla vi mellanbarn i samhällsförändringens vagga

Det händer mycket i Sverige just nu. Mycket och väldigt lite. Det är som att landet klyvs på flera håll samtidigt, som om ett big bang har splittrat upp landet i delar och skickat det åt olika håll.

På varje enskild liten partikel sitter en extremist och jollrar över sin egen bild av verkligheten. Såsom den upplever den.

Det är Internets fel att det har blivit såhär. Eller, näe, det är egentligen inte Internets fel. Det är vår välviljas fel. Kombinerat med ett Internet som vi inte förstår, blir välviljan en problematisk institution där alla jobbar för att göra det bättre för varje enskild individ, samtidigt som varje förbättring för den enskilde, leder till oförståelse för andras bild av verkligheten.

Alla har vi rätt i en värld av fullständig tillgång till all information. Alla kan vi hitta stöd till det vi själva tror. Oavsett vad vi tror. En på miljonen är 1500 personer på Facebook, och i min digitaliserade vardag står jag handfallen inför det stöd de ger mig. Vintern kommer. Jag behöver dem. De vill mig väl och jag vill med dem göra väl.

Det säger MITT Excel-blad. Ditt är fel.

Landet falukorv. Ett land som var känt för sin solidariska miljö och för sin förståelse för olikheter, har förbytts till ett ideologiskt förblindat land, där de praktiska lösningarna sätts på paus, till fördel för politiska, individuella och ekonomiska maktspel.

”Jag har mer rätt än du att ha det bättre än du”

Jag tror den meningen sammanfattar ungefär allt som sägs i media, från politiker och huvuddelen av mitt Facebook-flöde just nu.

Sammantaget bottnar det i att förändringen av samhället inte går i takt med de omättliga förväntningar vi har på att samhället ska ge oss lösningar, där vi själva förbjuder dem att träda in.

Individualismen äcklar mig och dess frihetliga förespråkare är blott charlataner till en maktordning där bara ett fåtal är inkluderade och resten står utanför.

Det är lätt att falla in i dystopiernas verser när jag tänker på de kommande månaderna och åren. Jag tror inte längre att vi kommer skapa något bra ihop. Förutsättningarna för att de parallella världarna som nu byggs upp ska hamna i krig med varandra, snarare än acceptera varandra, är för stora.

Den digitaliserade världen, med finansvärlden i spetsen, har redan brutit sig loss från den institutionella. De som är kvar i den sistnämnda förstår inte vad som händer.

Politiker förstår inte varför väljarna inte vill rösta. Företagen förstår inte varför folk inte längre vill köpa deras produkter. Arbetarna förstår inte varför jobben försvinner.

Samtidigt som den digitaliserade delen av världen, inte tar sig tiden att förklara.

I en värld där vi organiserar oss själva, behövs det ingen institutionaliserad demokrati. Den tar vi hand om själva. Det behövs inga gränser, där jag inte är geografiskt knuten till en plats. Politiker och dess institutioner, såsom partier, som var ett sätt att hitta rättvisa där folk inte kunde röra sig fritt, behövs inte längre där jag väljer att organisera mig med vem jag vill, var femte minut.

Företagen förstår inte längre att deras produkt inte längre löser det problem den en gång skapades för att lösa. Skivbranschen och dess skivor. Klädföretagen och dess kläder. Medieföretagen och dess medieformat. Ingen av dem förstår att skivorna var underhållning, som idag inte längre kommer pressad, att kläderna var mode, som idag inte kommer utan ett justerbart filter och att medierna var plattformen för att distribuera nyheter, som idag inte kan tryckas imorgon.

Och så arbetarna, som inte förstår att jobbet aldrig kommer tillbaka. I alla fall inte det jobb som kräver en åker eller en maskin, alltså ett ”riktigt jobb”.

Och det är ju egentligen inte så konstigt att de undrar eller inte förstår. Det är ju inte så konstigt att de förfäras och försöker hitta någon att skylla på.

Politikerna skyller på Sverigedemokraterna. Företagen skyller på konkurrensen. Och arbetarna skyller på utlänningarna. Yttre hot, som liksom bitit sig fast, som accepteras och som göds av de verklighetsfiltrerande informationskällor som vi vänder oss till för att få svar.

Söker jag på invandring som vit man, får jag ett annat svar än om jag söker som kontrastfärgad dito.

Och ingen förstår någon! Och alla söker vi svaren där vi får stöd!

Rasifiering! Våldtäktskultur! Sjuklövern! Trigger warning! Toblerone-effekten! Jobbskatteavdrag! Ingångsjobb! Marknadsliberalism! Länge leve Tengil! Zara Larsson! Sven Nylander! Hen!

Allt har en förklaring som är sann. Men ingen tar sig tiden att lyssna. Ingen vill förstå. Ingen vill #barabacka och hålla käft. Ingen orkar klicka sig en sida bort från informationsbuffén som serveras.

Min sanning är den som jag alltid haft. Den sanning som jag förstår och som jag nu har stöd för. 1500 människor håller med och då måste det ju vara sant!

Men där 1500 människor är en på miljonen, blir vår skeva uppfattning om mängd ett problem som gör att det som tidigare var ”en enskild galning”, nu framstår som en upplyst härförare.

Och mitt i all självbejakelsehysteri utvecklas drönare som kan kriga och därför inte behöver människor som kan säga nej på slagfälten. Det byggs robotar som kan göra de allra flesta av de kvarvarande jobben. Det programmeras artificiella intelligenser som kan göra det robotarna inte klarar av att lösa med greppklorna.

I den världen ställer utvecklas motsättningar mellan de gamla institutionella huvudspelarna, istället för att hitta smörjmedel för samexistens i den världen som kommer. Människa mot maskin, stat mot individ, företag mot arbetare, arbetare mot lön, svensk mot icke-svensk… och den nya världens möjligheter glöms bort, förbjuds och avfärdas som overkligheter och galenskaper. Eller i värsta fall används, för att befästa de rådande maktstrukturer som vi är vana vid från den värld vi vuxit upp i.

”Låt oss digitalisera oss och lägga ut den här pdf-en på webben. Låt oss använda Facebook för att marknadsföra oss. Fildelning borde vara olagligt. Kan vi inte optimera det här krigssystemet för att bomba alla som tycker fel.”

Vi behöver äga så väldigt lite, i en framtid där vi kan dela så väldigt mycket!

Så, varför kommer jag då inte med en ”10 best ways to fix this…”-post? Varför har jag inte svaren? Varför skriver jag ett vemodigt inlägg om välviljans extremism istället för att ”göra något åt saken”?

Det är för att jag inte vet vad som kan eller borde göras… Jag har faktiskt ingen anting. Jag är ett mellanbarn… en person som ser bägge världar utan att riktigt ha makt eller förstånd att leva i någon av dem.

Jag måste acceptera att jag för första gången i livet måste lita på att andra löser detta åt mig, och vara redo att följa de som klarar av att göra det. Människor som tar den nya världen som en självklarhet och inte har referenspunkten från uppväxten i den gamla världen.

Samtidigt måste jag hjälpa till att förklara den nya världen för den gamla världen för att minska friktionen dem mellan. Makten måste lämnas över, utan att den som just nu sitter på den, vill begränsa den som morgondagen otvivelaktigt kommer att ge den.

Där hittar jag min roll i det som nu sker. Följare och ledare. Student och lärare. Lika motsägelsefullt som det är naturligt, i en tid som förändras snabbare än någonsin, utan att det för den delen byggs en enda till märkbar profilbyggnad, fabrik eller maskin som visar på dess utvecklingstakt i den värld jag är van vid som den verkliga.

augusti 31, 2016

Skaffa och vårda leads – Business to business & Business to consumer

I sju år har det här innehållet legat på YouTube. Simon Sundén hade fixat så att jag skulle få dela med mig av lite tankar på en helt fantastisk konferens som hette Searchmeet. Det som var lite sjukt med Searchmeet var att folk som kunde saker, kom dit och berättade hur de gjorde. Folk delade friskt. Det var fint.

Det var också en av de första gångerna jag hängde med Judith för första gången. Det var också fint. Allt var så på riktigt, och såhär i nostalgins tecken tycker jag inte att det är mer än rimligt att dela.

Problemet med det som togs upp på konferensen var att mycket av det fortfarande upplevs vara framtiden på många Svenska företag. Varför går det så långsamt?

Video 1

Video 2

augusti 19, 2015

Att bli ”Nackad” – En berättelse om trollning, Nacka Kommun och väldigt engagerade fans

Morgonen började nog precis som vanligt för de allra flesta av oss. Det var onsdag, halvvägs till helgen, solen lyste ovanför medan minnet av semestern började blekna så smått .

På Nacka kommun öppnade Sam locket till sin PC och tryckte på ON-knappen. Han gick till köket för att ta en kopp kaffe, småprata lite med Gittan och rätta till några post-it-lappar som hamnat fel på kommunkontorets interntavla. Han log över sig själv, sin egen förmåga att existera och att dagen var precis där den alltid var. Helt och hållet förutsägbar.

Gårdagen hade spenderats på allehanda avslag. Han hade slagit rekord. De hade stolt gett honom menande blickar i korridoren på väg mot utgången. Ytterligare en dag i medborgarbegränsningarnas tjänst hade kommit till sin ända och han hade gjort det riktigt bra. Rent utav bäst.

Sam kom tillbaka till sin dator och slog sig ner för att njuta av de sista 5 minuterna Microsoft-intro hans arbetsstation förgyllde dagen med varje morgon.

Pling

Som det var på den här tiden i Sverige, så brukade medborarna höra av sig som mest när kommunen hade stängt sitt kontor för dagen. Även om det var ett ytterst märkligt beteende enligt Sam (de borde ju höra av sig på kontorstid) så var det inte ovanligt att det där låg ett trettiotal mejl från invånarna i hans inbox.

Just den här dagen var det dock något som var annorlunda.

147 olästa mejl.

Pling.

Ett till.

Pling.

Ett till.

Pling.

Ett till.

Alla med rubriken: #rättattdansa

Sam som hade en förkärlek för Talibansk samhällsordning kände med ens att nacknerven spände till. Själv hade han dansat när han var ung. På fritidsgårdens diskotek. Med Maria. Hon hade haft vita Levis 501:or på sig och en parfym som likt ett nervgift slagit ut hans fundamentala kroppsfunktioner. Det hade varit fantastiskt och fruktansvärt på en och samma gång. Sen hånglade hon med Stefan.

Dans hade sedan dess haft en viss plats i de inre dikena av Sams nostalgiska kärna. Konstant förknippat med den olustighetskänsla han känt när han ensam vandrat hem den kvällen i sina blå Crocker och ljusgula Sketchers.

Docklands, Sam läste mejlen som kom in. Knarkklubben från 90-talet som fått någon slags renaissance i takt med att svensk rejvkultur börjat få luft under vingarna. Han hade tagit emot beslutet om avslag med ett förnöjt leende dagen innan. Det var så pass definitivt att han inte ens bemödat sig formulera en kreativare form av ”inga kommentarer”. Han hade kort och gott levererat ett ”avslag”, utan att behöva ta en endaste klunk vatten för att motverka torrmunslätet som annars var så närvarande på grund av kommunens tåliga ventilationssystem.

Det var lunchtid. Sam hade precis öppnat sin matlåda när Gittan med smått stirriga ögon tittade drog lunchrumsdörren åt sidan. Hon hade inte sin sedvanliga kommunkopp med Lipton svans i handen, vilket redan där gav Sam signalen att detta måste vara allvarligt.

Har du sett vad de gör mot oss på Facebook?”, frågade hon med lite lätt darr på rösten.

Sam hade som pressansvarig besökt kommunens sida på Facebook en gång sedan den lanserades för några månader sedan. Den var fin och representabel för de kommuninvånare som just nu bodde i Nacka. Kommunens slogan hade fått en extra tydlig plats i toppen på sidan och kunde för en gångs skull känna sig i framkant.

Sidan kom till efter en inspirationsföreläsning de haft om digital transformation. ”Always on”… ”365 dagar om året, 24/7…”, något case från Volvo Trucks, något från Coca Cola och så ett från Helsingborgs kommun där Internet var på väg att bli fritt.

Det fick bli en sida på Facebook. Det fanns ju inga resurser. Men stolta var de ändå. Nästa SKL-möte kunde de likt gårdagens vandring genom korridoren, få möjligheten att räcka upp handen i luften när det var dags att höra sig för vilka som fanns var på Internet.

Men sedan dess hade han inte riktigt tänkt på sidans existens.

Han tittade djupt i Gittans ögon. ”Jag tar hand om det..

In på Facebook-sidan. 35 minuters analys av läget. Det var många som hörde av sig just nu. Många som hade åsikter. Åsikter som låg väldigt nära de där mejlen som tidigare inkommit till hans inkorg.

Han tänkte snabbt. Han gick till motattack.

11899784_10153683188110730_6250093399363987626_n

BOOM… One man down… 56 to go…

11898767_10153683188100730_8421067370447886326_n

Next one… rattatattataaaa….

11899989_10153566058492264_7327677109104912626_n

Poff!!!

Sam var i eld och lågor. Han nickade fram och tillbaka. Han bytte från P3 till Mix Megapol på radion. Detta behövde rätt typ av soundtrack.

11903626_1632835556988102_1055909342_o

Right back at ya…

11873042_1632836263654698_1867393544_o

Say whooooot!!!

11881395_1632823826989275_874390607_o

RIDÅÅÅ!!!

Sam slog armarna i kors.

Gittaaaan”…, han ropade ut i korridoren.

Gittan tittade in genom dörren.

Mhm… har du sett…”, frågade hon…

Japp, sett och utrett..”, svarade han och lade till en byråkratisk dubbelhaka som bara en riktigt viktig kommunpamp kan samtidigt som han plirade med läpparna…

Solen sken åter på Nacka Kommuns kontor. Sam hade ställt saker och ting tillrätta. Livet kunde gå vidare.

Men självklart var verkligheten inte så enkel

Det du läst fram till nu är en blandning av påhitt och skärmdumpar. Något vi ser ganska mycket av på dagens Internet. Men dagens trollning av Nacka kommun föranleder mig att ta ut svängarna litegrann och försöka mynta begreppet ”att bli nackad”. För det var vad som hände med Nacka Kommuns Facebook-sida idag.

Detta har hänt:

  • Nacka Kommun avslog Docklands ansökan om att få arrangera diskotek på kommunens mark
  • Dockland uppmanade sina otroligt engagerade fans att engagera sig för att få kommunen på bättre tankar
  • I en uppdatering senare kom följande på Docklands Facebook-sida

11891270_921039654619102_5647134023598581252_n

  • Följden blev en hord av människor som på bästa hyss-manér gick in och tryckte ner snittbetyget för Nacka Kommun till bottennivåer. Alla med kommentarer kring kommunens restriktiva hållning till Docklandsarrangermanget
  • Det är nu det riktigt intressanta börjar
  • Någon tar sig nämligen an att skapa en Facebook-profil med exakt samma branding som Nacka Kommun, bestämmer sig för att kalla sig Nacka Kommun och börjar besvara alla ratings som inkommit
  • Det ser således ut som om det är sidan själv som besvarar alla inläggen
  • Bakom spakarna sitter dock inte någon från Nacka Kommun utan ett helt vanlig dödligt troll som bestämt sig för att detta är ett perfekt läge för att skapa ett svenskt exempel av detta
  • Reaktionerna tar inte lång tid och dialogen som följer kan ni se ovan i de få skärmdumpar jag lyckades ta innan personen deletade fejkprofilen och exemplet försvann

Så till min frågeställning – hur ska du undvika att bli ”Nackad”?

Detta väcker en rad frågor.

  1. Vilket ansvar har en kommun att bemöta frågor på Facebook?
  2. Hur ska en kommun reagera om den märker att någon utger sig för att vara dem – alltså… när de blir ”nackade”?
  3. Förstår Svenska kommuner att det som händer offline, får bäring online om historien bara kan engagera? Och om så, vad finns det för beredskap att ta hand om det?

Själv tycker jag frågan är svår. Nu var det ju inte så allvarligt i detta fallet utan mest ett harmlöst prank som redde ut sig tillslut. Jag vet inte om jag som skattebetalare är beredd att betala för att någon ska sitta och vänta på den här typen av reaktioner, samtidigt så känner jag att det finns ett ansvar i att bemöta kommuninvånare via de kanaler och på de tider då medborgare kan och vill kommunicera. Det är svårt. Vad tycker ni?

Hur grupper är organiserade kan ni läsa i min bloggpost om de tre användarbeteendena jag skrev som gästpost hos Joakim Jardenberg för något år sedan.

För att understryka. Det jag inledde den här posten med är satir kring hur det kan gå på Internet ibland. Jag vet inte alls hur Nacka Kommun fungerar men lånade Sams namn i min berättelse. Här kan ni läsa Sams svar på en lite mer sansad version av berättelsen.

Uppdatering: Den riktige Sam svarar på satiren:

Och med ens blir jag lite rosig om kinderna:

(Till historien ska tilläggas att Docklands var ganska sena med sin ansökan till både kommunen och till polismyndigheten. Jag tar inte ställning i frågan men tycker bara att detta var så vansinnigt intressant att jag var tvungen att skriva något om det.)

 

juli 22, 2015

När jorden tar slut, blir det inga fler mobiler

1655041_10153466608872264_4302944294601098673_o

Den digitala utvecklingen är sannerligen fantastisk. Så mycket nya och balla prylar, så många fina och härliga baby-bilder. I liksom love it. All day, every day. Jag är inte heller ensam. Allt från tillväxtdyrkare och framtidssiare talar om den nya värld som öppnar upp sig i takt med att fler och fler saker kopplas upp mot nätet.

I teorin är jag benägen att springa längst fram i den här utvecklingen för att hitta möjligheter till nya lösningar. Men. Det finns ett problem som får mig att vrida blicken mot konsekvenserna av digitaliseringen snarare än dess möjligheter. Och nu snackar jag inte om att en trött Aftobladet-journalist kommer förlora sitt jobb, utan snarare om den faktiska utmaning vi står inför när vi ska bygga alla system som ska klara av att härbärgera kopplingarna mellan alla dessa prylar.

Internet är inget spöke. Det kräver infrastruktur i form av master, servrar, sladdar (kablar) och en massa mottagare. Alla dessa prylar består av material. Tyvärr, kan man tycka, råkar det vara så att de allra bästa materialen för dessa prylar inte är något som växer på träd.

Det hade varit najs om vi kunnat odla fram koppar eller gödsla fram koltan. Men verkligheten är en annan.

Dessa naturresurser, mineraler och metaller är på väg att ta slut. Japp. De är på väg att ta slut. Det är kanske inte så konstigt att det är på det sättet heller. Idag förbrukar vi ungefär 1.5 gånger vad jorden orkar producera på ett år.

Och visst. Resultatet blir en massa tillväxt i excelark och robotar som nästan kan göra samma saker som oss. Det är coolt, vi får råd att köpa en ny bil, båt, micro, fjärris och ca 13 nya digitala skärmar att koppla upp för att leva det molnbaserade livet.

Baksidan är förutom ett och annat kongolesiskt, uzbekiskt och pakistanskt barn i arbete, också en jord som inte längre orkar med. Och det tar liksom lite charmen från allt det som blinkar framför mina ögon.

Och då pratar jag bara om den teknologiska överproduktionen. När det kommer till mat och vatten är det ännu lite sämre.

I tillväxtens namn producerar vi så mycket mer än vad vi behöver för att leva bra, i tron om att framtiden kommer bli så mycket bättre. Men, mitt inre ställer sig oftare och oftare frågor kring vilket pris vi är villiga att betala för ett fix som tillslut inte kommer vara tillgängligt. Vad blir då konsekvenserna?

För trots att Elon Musk, Andrea Rossi och alla andra tokstollar har börjat paketera lösningen på energifrågan, så är det bara en liten bit av vad som behöver göras för att jorden ska kunna vara bebolig om 20 år. Alltså, när jag är 55 och du som läser detta är din egen ålder plus 20 år. Alltså… tänk dig hur nära bronset 94 känns i tiden… så långt eller kort in i framtiden.

Vad jag försöker säga är att det är dags att vi lyfter blicken från de mantran som skapat den här världen av upplevt överflöd och försöker hitta en ny modell där vi lever i samklang med jorden som fött oss tills nu. Jag försöker säga… att jag börjat bry mig om miljön. Sent ska den inspirerande nörden titta upp från skärmen. Ja vet. Men liksom det tog mig 2 år att inse att en ökad konverteringsgrad på en casino-sajt, troligtvis innebär motsvarande belastning på en familjeekonomi, har jag äntligen börjat se bortom de split-test och prototyper som annars fyller mina dagar.

juni 25, 2014

6 Effektiva sätt att ge ditt offline-event ett liv online

Många har idag ökat sin sponsorbudget och därmed även antalet event de deltar på som ett sätt att marknadsföra sina varumärken och produkter. Dessvärre ser jag allt för ofta att det skiter sig i detaljer och aktiveringar bara når en fnutt av sin potential. Jag tänkte därför sammanfatta 6 av de många små trix jag använder mig av för att skapa spridning av upplevelserna som sker på event.

Jag är helt övertygad att event är något som kommer öka mer och mer. Upplevelserna är ofta starkare än de som sker digitalt, och lyckas du fånga den känslan i det materialet som sprids, så kommer efterfrågan och attraktionen till ditt varumärke öka markant!

1. SMS till Instagram

Om du exempelvis har en event-monter eller en tävling innan. Se till att den kontaktuppgift du samlar in från deltagarna är ett mobilnummer. Det är mycket enklare idag än vad det varit tidigare. Sedan kan du använda vanliga SMS eller VMS för att skicka ut ”dagens bild” eller något annat du vill att personen ska posta till Instagram. Detta är enkelt, konverteringsgraden är hög med rätt copy och du får direkt respons på vilka av de du mött som är aktiva i digitala kanaler. Var övertydlig: ”Dagens bild från oss till dig. Dela på Instagram med hashtaggen #hashtag”.

Snacka med Tony på VMS så hjälper han dig sätta upp lite roligare undersökningar eller videoutskick om det passar bättre än att bara skicka en bild.

2. Bildpaket på USB och Dropbox

Bjuder du exempelvis in bloggare eller andra personer som du vet har ett aktivt liv i digitala miljöer. Se till att du ger dem bilder på sig själva från din monter eller aktiveringsyta när de går från eventet. Ge dem extra stöd genom att skicka dem en länk med samma bilder de kan använda om de vill.

Jag använder alltid Dropbox eftersom det är enkelt att få upp bilderna och få ut länkar till enskilda personer utan att ge access till större delar av din dokumentmapp. Viktigt här är att det kommer på en gång.

3. Facebook event retargeting

Kom ihåg att alltid jobba med Facebook Events, även om inte huvuddelen av de personer du vill nå finns på Facebook eller om antalet deltagare blir så många. När eventet är slut, exporterar du alla användar-ID ur ditt event och riktar annonsering mot dem. De har varit på eventet och du kan därför med fördel använda copy såsom ”Syns du på bild från [Eventnamn]”

Lägg upp din story och koppla den till din page. På landningssidan lägger du till möjligheten att signa upp med e-post och skickar ett autorespons-e-post innehållandes länk till bilderna och en enkel call to action såsom ”posta till Facebook, Instagram eller Twitter med Hashtag #hashtag”. Du behöver inte skapa en tävling av det. In fact. Det blir bättre om du inte gör en tävling av det. Du bjuder på innehåll. Då har du gett dina besökare något istället för att kräva att de ska prestera och bedömas. Funkar prima!

4. Live-kommentera på Twitter

En klassiker. Skapa en hashtag, delta i diskussionen, posta citat och @användarnamn de personer du vill nå. En enkel och mycket effektfull taktik för att skapa en connection med personerna du vill ha kontakt med.

5. Intervjuer på YouTube

Folk älskar sig själva. Använd din iPhone på plats. Videofyme är ett perfekt verktyg för att snabbt redigera filmer, lägga in en preroll och sedan posta upp på YouTube.

Ta en eventdeltagare, ställ dem 5 frågor, filma in. Säg åt eventdeltagaren att du kan skicka hen länken via SMS. Du lägger in det i din adressbok och skickar länken till personen så snart du är klar med filmen. Redigera i Videofyme och lägg på preroll. Skicka SMS:et. Tidsåtgång per intervju är ca 20 minuter. Intervjuar du personer med en stor following online kommer du att få bra spridning på vad du gör.

Har du dessutom en GoPro med en GoPro-stick kommer du att kunna göra detta med ett sjukt fint slutresultat.

6. Tacka & Fira

Det här glömmer vi ofta. Dvs. efterarbetet där du tackar alla som du fått kontakt med på eventet. Återigen. Dela ett repository med bilder och eller videos och annat material du fångat in på eventet. Fira vinnare publikt, tacka de som delat material från dig. Allt leder till att folk vill göra det igen.

Så! Det var 6 små tips från mig. Hur framgångsrik du är beror på hur mycket du tränar dig. Effekten ligger i detaljerna!

december 8, 2013

Gamla webbenkäter – Ja, ungefär som pytt i panna – Konverteringsoptimering

Det finns många skäl att ständigt ifrågasätta gammal skåpmat. Dvs. sådant som vi tar för givet som någonting sant, utan att för den delen ifrågasätta dess effektivitet eller plats i våra liv. Men är något dåligt bara för att det är gammalt – eller finns det nya sätt vi kan använda gammalt på, i en värld med nya möjligheter?

[one_whole] [/one_whole]

Webbenkäten har haft en sådan plats i mångas medvetande. Alltså, en plats som vi tar för givet. Det är bra att jobba med förändringar. Det är bra att undersöka vad användarna tycker. Det är bra att göra såsom kunden vill. För några dagar sedan läste jag Magnus Höjs artikel om att avskaffa webbenkäten, där han lyfter upp skillnaden mellan vad vi gör och vad vi säger att vi gör.

Magnus har givetvis helt rätt. Människor är inte rationella. Människor svarar inte ärligt på enkäter. Ingen människa skulle exempelvis svara på frågan om ”vilket nytt innehåll som ska läggas till” på webbplatsen, med svaret: ”jag vill att du lägger in mer porr”. Samtidigt vet vi att porr är den näst mest populära aktiviteten på nätet, när vi studerar folks faktiska efterfrågan.

Men innebär det faktum att vi inte är ärliga, att webbenkäten är värdelös? Well. Det finns de som hävdar motsatsen, jag tänkte nöja mig med att nyansera området något.

Webbenkäter som underlag för optimering

En webbenkät som ser ut som ett felmeddelandeDet finns enligt mig en rad väldigt stora problem med det traditionella sättet att genomföra webbenkäter på en webbplats.

  1. Webbenkäten ser ut som ett felmeddelande
  2. Texten som ska få användaren att genomföra undersökningen är alltid undermålig – ”Kan du säga vad du tycker
  3. Användaren blir ombedd att göra undersökningen i en pop-up som skjuts ut ur webbplatsen innan du ens har surfat runt på sidan
  4. Ännu värre är de pop-ups som kommer efter att jag besökt ett stort antal sidor
  5. Svaren samlas in, men analysera på tok för sällan
  6. Ingen inhämtning av kontaktuppgifter från användaren vilket gör att det blir omöjligt att följa upp enkäten

När webbenkäten utförs på det sättet, känns den inte helt 100 va? Det känns mossigt, och du kommer endast få en typ av användare som svarar på den. Även om du inte erbjuder biobiljetter kommer du att vara begränsad då det antingen är de som känner sig irriterade som kommer att svara, eller de som bryr sig om dig allra mest. Ingen av de kategorierna personer bör beskriva din normale kund.

Därför kommer hen inte heller att lämna dig ett bra svar som du kan använda för att representera hela din målgrupp. Du kommer alltid att brottas med problem kring hur du konverterar större mängder människor från besökare till köpare, eller deltagare, om du bara lyssnar på åsiktseliten. Typ sådana som jag, och Magnus.

Men. Att säga att webbenkäten är död bara för att den används dåligt, kanske inte är helt 100 det heller. Jag tror exempelvis inte att John Ekman menar (som Magnus lyfter i sin text) att det är dåligt att lyssna på vad användarna menar, bara att det är dåligt att tolka dem ordagrant. Och jag tror inte att Magnus menar att man ska sluta lyssna på sina användare. För. Jag tror att båda är inne på samma linje – dvs. att det kan göras bättre.

Öka konverteringsgraden genom att göra webbenkäten linjärDet sätt som jag skulle vilja se en webbenkät utföras är ungefär såhär:

  1. Enkäten ska delas upp så den ligger linjärt med vårt beteende i konverteringstunneln. Dvs. den ska finnas där som en möjlighet till att ge feedback när vi får problem med något
  2. Texten vi använder ska ALLTID utgå från att kunden ska få hjälp – ”Kan vi hjälpa dig med något” – svaren som kommer in då är snarare ”Jag försöker hitta hur jag x…”
  3. Alla typ av pop-ups som ställer krav på användaren ska avskaffas – Endast pop-ups som erbjuder användaren något ska få finnas kvar (rabatter, e-post sign ups för världens bästa prenumerationer osv.)
  4. Svaren ska analyseras med vetskapen om att användaren allt som oftast ljuger – det ska inte ses som sanningar, men som underlag för en hypotes som sedan kan testas
  5. Svaren som kommer in ska bundlas med alla annan data vi vet om användaren såsom vilken referral den kom via, vilka sökord den använde för att landa på webbplatsen, vilka sidor den har besökt innan problemet uppstod, (om ecommerce) om den lagt till något i varukorgen innan frågan uppkom
  6. Svaren ska skickas direkt till kundtjänst där de ska kategorisera – loggas – och besvaras omgående
  7. Varje vecka ska frågor och svar gås igenom, och dess effekt ska mätas i termer av betingad försäljning eller ”goal completion”- dvs. om du inte kör e-commerce (1. I svaren från kundtjänst ska alla länkar taggas upp så du kan följa upp om användaren genomfört köpet eller nedladdnignen av pdf:en efter kontakten)

Värdet av effektiva webbenkäter

Om du utformar dina enkäter på det sättet. Använder dem som underlag för hypoteser och som ett sätt att effektivisera ditt kundtjänstarbete – då är de inte så illa pinkade i min värld. Värdet av detta kan bli enormt ur ett konverteringsperspektiv.

Men då beror det på HUR du använder svaren och inte ATT du genomför undersökningen. Det första kan ge resultat, det andra ger ingenting.

Exempel

  • Intuit ökade konverteringsgraden med 211% när de använde en proaktiv chat – Nu tänker ni ”buäää”, en chat är ju ingen webbenkät. Jo! Om du använder kunskapen ur den som ett sätt för att ställa hypoteser så är det ju precis exakt vad det är. Bara att den är bättre än ett statiskt formulär.
  • En webbenkät som kopplas till användarens beteende via Google Analytics gav Lunds Universitet över 11000 svar – här går det ju att argumentera för att de fick 11000 lögner som svar, men om du kombinerar beteendet med frågan om nöjdhet – så kan du ju analysera svaren utifrån vetskapen om helheten och därmed få en god bild av vilka delar av webbplatsen du ska börja jobba med
  • Sunshine UK använde Conversion Rate Experts när de ökade sin försäljning med 14 mijloner – de skriver ”..all companies know they should survey their customers, but few do it regularly. And even fewer survey their customers well
  • Ett tydligt exempel på när webbenkäter inte är nog, är när webbenkät-företaget Zoomerang behövde hjälp av WiderFunnel för att förbättra sin konverteringsgrad – och deras metodik är LÅÅÅNGT ifrån web-surveys 🙂
  • CrazyEgg använde sig av både e-post och webbenkäter när de ökade konverteringsgraden med 21%

Jag kan gå on and on med olika case för att backa tesen om att webbenkäter faktiskt fungerar om de görs rätt – OCH samtidigt är helt värdelösa om de används fel.

Ett bra exempel på implementering av webbenkät

Men jag tänkte visa er en webbplats där det genomförs riktigt bra. Självklart är de leverantör av ett sådant system, men vafan, detta funkar för dig också! Men istället för att skriva mer, är det bättre att ni får se det in-action själva.

  • Börja med att besöka webbplatsen qualaroo.com
  • Efter ca 3 sekunder kommer en pop-in upp från höger-kanten
  • Den är perfekt utformad i sin frågeställning ”What are you hoping to get from Qualaroo?”
  • Den har styrda svarsalternativ – vilket gör att en större del av populationen kommer svara – går att kombinera med en ”Other”-möjlighet
  • Den följer upp frågan med en ny fråga som för användaren närmare ett beslut – dvs. den ligger linjärt med användarens konverteringstunnel

Bild på pop-in till höger på webbplatsen:

Qualaroo

 

Hur använder du dig av webbenkäter? Tycker du att de är värdelösa eller att de inte ger dig något?

september 5, 2013

Tillväxtens råmaterial på nätet

För att förstå hur tillväxt kommer till i digitala kanaler behöver du förstå hur du kan använda digitala råmaterial för att åstadkomma det du har satt som dina mål. Innan jag går in på hur du jobbar med försäljning är det nog bra att jag går igenom detta.

Förstå tillväxt på nätet

Screen shot 2013-09-05 at 5.48.22 PMDet första du behöver förstå när du ska jobba med att växa på nätet är att det består av 3 råmaterial du kan bygga med.

  • Innehåll
  • Länkar
  • Människor

Samtliga råmaterial kan du ha mer eller mindre tillgång till. Har du mindre av någon av dem ökar tiden som krävs för att nå resultat. Är du dålig på vad du gör kommer du inte att växa oavsett hur mycket du har av de här resurserna. Så, en förutsättning för att du ska kunna använda dem rätt är att du lär dig:

  • vad som är bra och dåligt innehåll
  • vad som är bra och dåliga länkar
  • vad som är bra och dåliga människor
  • och vid vilken tidpunkt samtliga tre de är bra och/eller dåliga

För det är ju så i ett konstant föränderligt media, såsom Internet, att det som är rätt ena dagen, är fel andra dagen. Det som funkar för en person eller företag, kommer inte nödvändigtvis att fungera för dig. Därför ska du ALDRIG jobba med benchmark när du arbetar med digital tillväxt. Detta för att du då ofta förblindar dig själv snarare än att titta till dina egna styrkor och din egen data.

Slutligen är det även bra om du förstår dig på mekaniken som styr beteenden på nätet. Men det blir det en egen post om.

Vad är bra innehåll?

Bra innehåll är sådant som är anpassad för det digitala format det är avsedd för. Innehållet ska generera ett fördelaktigt beteende och det ska gå att utveckla över tid. Med det sista menar jag att innehåll som är påkostat och svårt att ändra, är sämre innehåll än exempelvis något som är billigt och enkelt att korrigera. Visst. Du kanske når en stor massa med en gubbe som hoppar från en raket i rymden, men risken du tar när du lägger alla kort i en basket, gör att du snarare tänker kampanj än tillväxt.

Format

Tillväxt handlar inte om att ha det bästa och det snyggaste innehållet. Tillväxt handlar om att ha det mest fungerande innehållet. Och då du inte har en aning om vad som kommer bita, trots att det följer alla grundregler för vad som blir ”viralt innehåll” – dvs. som sprider sig mellan användarna – så är det mycket mer smart att arbeta i billigare och mer snabbjusterade format.

Text, bild eller video. Där du känner att du har din styrka ska du satsa. Där du känner att du kan jobba smidigt och enkelt ska du köra.

Fördelaktigt beteende

Ett fördelaktigt beteende är något du har bestämt är ett fördelaktigt beteende. Om ditt innehåll syftar till att ge dig delningar i sociala medier, då du vill nå ut med ett budskap, well, då är det fördelaktiga beteendet en delning. Om det är ett köp. Då är det ett köp som är det fördelaktiga beteendet.

Innehåll som genererar ett fördelaktigt beteende är genomtänkt in i minsta detalj. Du använder inte en bild på en snygg tjej som tittar ut ur skärmen om inte knappen folk ska klicka på sitter mellan ögonen på tjejen. ALLT i ditt innehåll ska leda till att så många som möjligt gör det fördelaktiga beteendet.

Det är detta du utvärderar och mäter ditt innehåll mot. Dvs. den förväntade mängden fördelaktiga beteenden baserat på din tidigare erfarenhet av att använda en likadan innehållstyp.

Utveckla över tid

Så länge du inte nått minst dina tidigare resultat, så testar du, förändrar du och förbättrar du, tills dess det fördelaktiga beteendet är på den nivå du vill.

Detta tankesätt omöjliggör somliga typer av format som vi är vana vid att använda på nätet. Och precis så är det. I synnerhet i Sverige. En användare bryr sig inte om hur glossy något är, om du lyckas göra det friktionsfritt nog att genomföra ett fördelaktigt beteende.

Vad är bra länkar?

En bra länk är en länk som ger dig trafik som ökar antalet fördelaktiga beteenden där du skickar den till. Köper du Adwords är en bra länk en som syns för ett sökord som efter ett klick leder till ett köp på din webbplats. Jobbar du med SEO är en bra länk en sådan som ger dig bättre ranking. Om du jobbar med bloggande är en bra länk en sådan som leder till trafik som gillar det du skriver så mycket att de kommer tillbaka till ditt innehåll igen.

Exempel på bra länkar

  • Du har en webbplats om cancerforskning och får en länk från ett universitetssjukhus
  • Du har en blogg om kriminalitet och får en länk från Flashback forum
  • Du har en e-handel som säljer kaffe och får en länk från Änglamark
  • Du har en konsultfirma som arbetar med Public Affairs och får en länk från regeringen.se

Kommer mer in på i nästa post, hur du ser till att få dessa bra länkar.

Vad är bra människor?

Bra människor ur ett tillväxtperspektiv är sådana som skapar saker åt dig. Min vän Christian brukar alltid tjata på mig om att ”skala jesper, skala”. Du kan välja att betala folk lön för att de ska skapa saker åt dig, eller så kan du inspirera dem att göra det åt dig. Beroende på var din styrka ligger kan du helt enkelt välja. Har du mycket cash kan du pröjsa, har du mycket EQ kan du inspirera.

Exempel på bra människor

  • Du har en Facebooksida där du möter en person som postar sjukt mycket bilder på alla möten med ditt varumärke i vardagen
  • Du har anställt en finnig 18-åring som jobbar över gratis då den anser att jobbet och hobbyn är samma sak
  • Du har en person i ditt nätverk som konstant delar allt du postar och re-bloggar allt du bloggar

Bra människor förtjänar respekt och de förtjänar att du visar dem detta utan att de ska behöva be om det. Typ gammal hederlig artighet. Ge dem något som är värdefullt för dem. Såsom en del av din tid. Det kommer du tjäna på.

juli 31, 2013

H&M Katalog – Ett symptom att allt inte står rätt till

Jag skulle kunna skriva en bloggpost om valet av språk. Ge mig på H&M för att de återigen säger att jag som kille ska vara välklädd och tjejen ska vara lättklädd. Jag skulle kunna skriva en post som handlade om det begränsade urvalet i herrmodet och veckla ut detta till ett större grepp om mansfrågor vi inte pratar om i vårt samhälle. Men jag tänker inte göra det. Trots att det är fullt rimligt. Jag låter er istället titta på annonsen nedan och skriva om det själva. Nej. Istället ska detta bli en bloggpost med extrem nördhumor.

Klicka för att förstora.

H&M LOGO

När användbarheten kommer i andra hand

Ni kanske har läst boken om ”Kejsarens nya kläder”, eller historien om Narcissus eller någon annan av världens otaliga berättelser om hur utseendefixering leder till ”dåliga” val i livet. Jag gillar saker som är snygga. Jag gillar mode – även om min egen stil kanske inte är så definierad. Jag tycker kläder ska reflektera de känslor man har i kroppen, dvs. vara en del av den personlighet du vill förmedla till andra.

Ibland är det också på det sättet. Pedanter går oftast i välstruket och crazies går oftast med olika färger på strumporna. Men det är extremerna. Den vanliga människan gillar att vara vanlig, och låter sig styras av de normer som den breda marknadsföringen vill förmedla. Det är vad företag som H&M har förstått. Det är därför massproduktionen fungerar och… jag kan nog säga att de har gjort det bäst av alla… fram tills Internet kom.

För det ÄR inte den övre delen av annonsen som är humoristisk. Det är den nedre delen av sidan. Den som både är snygg och fin OCH ett exempel på organisationssplittring lika mycket som den är helt obegriplig. Alltså. Inte utformningen. Utan… att den behövs över huvud taget.

Alltså. Jag är inte ute efter att ge mig på någon enstaka person som har gjort en annons. Nej. Jag tror snarare att den som skapat sidan har lyckats väl. Men likt Kejsarens nya kläder blir det pinsamt naket när stora företag är på väg att halka efter. När de dressar upp sig själva istället för att adressera det egentliga problemet.

Så. Det roliga är det pinsamma…

Finn fem förbättringsförslag (jag hittade tre) och skriv dem i kommentarerna på följande annons. LÄS DÄREFTER VIDARE. Klicka för att förstora.

H&M Akteiägare

 

Mina tre punkter

RUBRIKEN

Om vi börjar med rubriken som ska vara ett call to action. ”HOW TO SHOP”. Är det NÅGON som borde behöva få en förklaring på HUR man ska handla på nätet idag? Ok. Kanske. Jag får ge mig där när jag fortsätter läsa annonsen. Men, huvudregeln för en bra CTA är ju att man skriver vad användaren får, snarare än vad hen ska göra.

En bättre copy skulle varit ”BÖRJA SHOPPA” eller till och med något mer kryptiskt såsom ”HÖSTMODET VÄNTAR”. Men det är bara två exempel jag slänger ur mig såhär i farten. Vad som är den exakta formuleringen ska vara finns det copywriters som är bättre på att säga. Men, den ska förmedla någon typ av värde som jag får och inte vad jag måste göra för att få värdet. Sen kan jag inte begripa att den är på Engelska, när det finns hur mycket data (studier) som helst som stödjer att det är bra mycket mer effektivt att jobba med det lokala språket. JA. Även i Sverige.

Men men. Detta är bara en liten småbit.

ARTIKELNUMMER

Ok. Vi pratar inte om Claes Ohlsson här. Detta är ett av världens största modeföretag. Vars hela kommunikationskoncept bygger på bild, pris och plaggets namn. Vad i hela fridens namn ska jag behöva söka på ett artikelnummer för? Borde jag inte kunna söka på plaggets namn? Eller är det för svårt att få till i sökmotorn?

FYRA OLIKA SÄTT

Men den egentliga tån klämmer nog när jag ser att det är fyra olika sätt att söka på det här artikelnumret, beroende på vilken typ av skärm man använder. Ok. De kanske har utvecklat dem var för sig, men kom igen. Bara för att ni är olika arbetsgrupper behöver väl inte betyda att ni ska göra helt olika. Om ni marknadsför (och prompt måste använda) att man ska söka på artikelnumret, varför inte bara lägga in en stor sökruta högst upp på alla startsidor och då ha möjlighet att bara hänvisa till en url. ”Hitta ditt plagg genom att söka på artikelnumret – http://www.hm.com/”

Och för de användare som kommer till sidan, utan att ha läst katalogen, kan bli uppmärksammade på faktumet att det går att söka på artikelnummer genom att ni skriver ut (antingen i eller under formuläret) vad ni förväntar er att de söker på.

Hur är det tänkt här? Ni måste ju tappa massor av försäljning?

Men verkligheten är inte alltid lika rolig?

Jag fattar. För mig ger den här annonsen ett gott skratt. För någon som sitter i organisationen har det säkerligen varit ett härke att få till. Det är inte enkelt att arbeta med webb på stora företag. Även om kunskapen finns, så är det ibland så att organisationen inte är anpassad för att jobba med webb. Målsättningarna är för många. Stakeholders som sitter på ”tyck-till-mandat” har inte webbkompetens eller e-handelskompetens.

Jag VET att det finns grymma människor som jobbar med webben på H&M. Folk som VET vad de sysslar med. Men deras kunskap verkar drunka i detta.

Det är ett jävla slit. Och så kommer någon stöddig jävel som jag och skriver en kritisk bloggpost. Jag vet. Jag är ett as. Men, något måste göras. Det är inte första gången jag hör mig själv säga ”oh dear” när jag ser en annons från det här företaget. Som aktieägare, som internetälskare, som allmän dude. Jag vill ha kvar ett stort företag i Sverige. H&M. Snälla. Ni måste göra detta bättre.

Den här lilla annonsen/how to:n säger så mycket mer än att bara vara en dålig manual. Den säger att de som fattat beslut om er webb inte förstår hur Internet fungerar. Inget att skämmas över. Jag förstår inte heller ibland. Men det är definitivt något att ta tag i. Inget att sopa under mattan.

 

mars 11, 2013

100 gästposter på 100 dagar #blogg100

Fredrik Wass startade förra året en utmaning som går ut på att du ska skriva 100 bloggposter på 100 dagar. Jag tänkte nu att jag skulle vara med i den utmaningen. Den enda skillnaden är att jag kommer att blogga 100 poster i ANDRAS bloggar. Det är kanske lite av en galen utmaning med tanke på att jag behöver skriva poster som andra människor faktiskt gillar, och jag har väldigt få incitament att bjuda på.

Men. Skam den som ger sig. Jag tänkte i alla fall försöka.

Här nedan kommer jag att lista de bloggposter jag skriver under de kommande 100 dagarna med start imorgon.

Vill du att jag skriver en bloggpost (vi snackar hög kvalitets how-to/så funkar det post) i din blogg på valfritt tema inom:

  • Marknadsföring på Internet
  • Sociala medier
  • Viral marknadsföring
  • E-postmarknadsföring
  • Konverteringsoptimering
  • Reklam på nätet

Hör då av dig till mig på jesper.joakim.astrom@gmail.com eller kommentera på den här posten.

Här är rubrikerna på de jag skriver just nu – länkar när de ligger uppe – tagen innebär att någon har paxat den:

  1. 2013/03/12 Kom igång med att öka din konverteringsgrad! – judithwolst.se
  2. 2013/03/13 Öka din försäljning från sociala medier! – pernillaastrom.com
  3. 2013/03/14 SPAM – En sentimental historia från då till nu – www.ordbajsarn.se
  4. 2013/03/15 Hur mitt shop-o-holic beteende fick mig att köpa en rabattsajt – humbleandbug.com
  5. 2013/03/16 ROI på en Like – digitalpr.se
  6. 2013/03/17 Investor relations och sociala medier – lissly.com/blog/
  7. 2013/03/18 Kampanjer baserade på data – socialmediapr.se
  8. 2013/03/19 Google Analytics läckerheter – bisonblog.se
  9. 2013/03/20 Video RSS och försäljning – tagen
  10. 2013/03/21 Hands on konvertering och trafikanskaffning– bjornalberts.com
  11. 2013/03/22 How to use data when working with change – tagen
  12. 2013/03/23 Youtube och Engagemang – borntohula.net
  13. 2013/03/24 SEO för marknadschefer – tagen
  14. 2013/03/25 Datadriven SEO – jonathanbjorkskog.net
  15. 2013/03/26 Så försvarar du dig mot en länkspam attack i Google – tagen
  16. 2013/03/27 Penguin 4, Panda och hur du bör tänka SEO för framtiden – tagen
  17. 2013/03/28 Så gör du för att förlänga säljperioden i din webbshopp varje månad – tagen
  18. 2013/03/29 Så aktiverar du säljarna på nätet – till din blogg?
  19. 2013/03/30 Så skapar du en YouTube-viral – till din blogg?
  20. 2013/03/31 5 sätt som får dina besökare att köpa nu och inte sen – till din blogg?
  21. 2013/04/01 5 saker som gör att du inte tappar dina köpare – Tagen
  22. 2013/04/02 En dag med länkbyggaren – Tagen
  23. 2013/04/03 Så går du från att blogga för Svenskar till att blogga för en Internationell publik – Tagen
  24. 2013/04/04 Så blir du rekryterad genom att använda sociala medier – Tagen
  25. 2013/04/05 Affiliate – Konvertering när landningssidan är utom kontroll – Tagen
  26. 2013/04/06 Viral marknadsföring – Tagen
  27. 2013/04/07 Arbetare, kommentatorer och publik – traditionella beteenden som lämnar spår efter sig på webben (gästblogg) – Jardenberg.se
Lägger till en snygglobild här för att förhoppningsvis få en eller två fler intressenter… som sagt… skam den som ger sig.