Igår vann jag ytterligare en turnering. Har nu vunnit två, kommit trea i en och 16 i en fjärde av mina 5 senaste turneringar. Det känns som om jag har rulle på något stort här. Vinsten igår innebär att jag bland annat åker till Marocko om två veckor och spelar i PokerStars FPS turnering. Känns riktigt jäkla kul då jag åker med ett stort gäng från Krukan i Stockholm.
Jag vet att det här inte kommer hålla i sig, men jag kör på tills det vänder. Det som har varit bra är att jag endast gått in som dog mot små stackar och då vetat att jag legat efter. Resten av händerna har jag gått in som ledare i minst coin flip eller bättre situationer. Har aldrig behövt riskera min turneringsmedverkan utan kunnat köra på i ett ganska makligt tempo. Bluffat behöver jag ju inte göra utan kör bara när jag ser att ett perfekt läge uppenbarar sig och jag är näst intill säker på att killen eller tjejen foldar.
Turneringen igår var riktigt kul. Jag spelade ut ordentligt i några händer och gjorde i princip bara ett enda misstag under hela turneringen. Som tur var kostade det mig inte så mycket. Thomas som jag slutade heads up mot hade också väldig otur under slutspelet. När vi gick in i heads up spel så täckte jag honom tre mot ett vilket gjorde det ganska enkelt för mig att raisa och re-raisa honom av sina händer. Sista spelet varade bara 6 rundor där jag inte förlorade en enda hand. Sista given gav mig sjuor och Thomas fick A3. Jag synade hans stora mörk, han raisade till 24k (blinds på 4 o 8). Jag re-raisade till 72k och han stoppade in sina resterande 140k.
Var tvungen att tänka lite. Räknade ut mina chanser till åtminstone 20% om han nu skulle sitta med överpar. Jag trodde dock inte att han gjorde det utan satte honom på AK-Q-J-T i vilket fall jag har en coin flipp. Oddsen talade för att jag skulle syna och om jag förlorade så var vi ju bara lika i chips vilket gjorde att jag såg det lite som en frirulle. Jag syna de 90k som återstod.
På floppen kommer något obetydligt kort som jag inte kommer ihåg. Sen kom ett A vilket gjorde att han fick sitt par. Klonk tänkte jag i en hundradels sekund tills dealern dragit ut det sista kortet – en 7a och jag satt med set. Det enda som skulle kunna blåsa mig på segern nu var en runner runner sick sick hand. Mitt set stod och jag kunde andas ut som segrare.
Skönt. Thomas som varit jävligt dryg när vi kommit ner till fyra-fem spelare visade att det bara var en del av hans spel och tackade för en god match. Han är trots sin jobbiga dialekt en riktigt skön kille som jag gärna sitter vid samma bord som igen. Bra om inte annat för att träna sig mot spelare som använder käften lika mycket som korten när de spelar. Typ som jag 